Mississippi - Hillary Jordan

publicerat i Allmänt, Drama;
 
 
 
Titel: Mississipi
Orginaltitel: Mudbound
Författare: Hillary Jordan
Utgivningsår: 2012
 
Handling: I fyrtiotalets USA köper Henry en bomullsfarm i hjärtat av Mississippi och flyttar dit sin familj. Henrys hustru Laura har svårt att vänja sig vid det enkla och hårda livet på landet. Hon saknar stans bekvämligheter och att hela tiden kritiseras av sin hatiska svärfar tär på Laura.
 
Hennes enda ljusglimt i livet är när Henrys bror Jamie - den stiliga, livfulla Jamie - kommer till farmen för att slå sig ner. För Jamie gör Laura vad som helst
 
Samtidigt med Jamie kommer också Ronsel, son till de svarta arbetarna på bomullsfarmen. Jamie och Ronsel har båda slagits för sitt land i andra världskrigets Europa men när de återvänder till Södern får de helt olika bemötanden. Jamie är en krigshjälte men Ronsel måste fortfarande slåss mot den djupt rotade rasismen. Förenade av sina erfarenheter från kriget växer en oväntad vänskap mellan de två männen fram. I det rasistiska Mississipi ses inte det här blida ögon och sakta men säkert rör sig bokens karaktärer mot en katastrof ..
 
Kommentar: Hillary Jordan har skrivit en gripande debut. Romanen är inte särskilt tjock och går snabbt att läsa. Den är skriven ur huvudpersonernas perspektiv och alla karaktärer kommer till tals (förutom svärfadern vilket säkert är lika bra, jag vill inte veta vad som rör sig i hans obehagliga huvud!). Även om jag visste att det finns (eller fanns) en djupt rotad tradition av rasism i det amerikanska Södern så upprör det mig att den svarta befolkningen fortfarande levde under slavliknande villkor för bara sextio år sedan. Visst, de må ha varit frigivna på pappret men det öppna hat som dom fick möta tar andan ur en
 
Mississipis orginaltitel är Mudbound vilket säger mycket om handlingen. Mud som ju betyder lera, och bound som betyder bunden till. Alla människorna i boken är bundna till den leriga jorden och är oförmögna att bryta sig loss. Inte konstigt att dom gör vad dom kan för att döva sin smärta. Laura, den olyckliga bondhustrun som inte kan låta bli att glädjas varje gång hennes svåger kommer in i rummet. Maken Henry som alltid bara velat bo på landet oavsett vad det gör mot familjen. Ronsel, som i Europa först sågs som man och sedan som färgad, har svårt att gå tillbaka till det gamla sättet. Den charmiga Jamie som inte kan glömma de fasor han mött under kriget och tar till flaskan för att finna lindring. Och så den diaboliska svärfadern som är med och driver allt till sin spets.
 
Man kan riktigt känna hur allt är på väg åt fanders. Suggestivt bygger Jordan upp en stämning om att allt barkar nedåt. Samtidigt känner man sympati för karaktärerna. Ja dom ställer till det för sig men dom gör det för att dom är drivna av sin egen olycka. Och jag tycker inte heller att man läser ut boken med en sten i bröstet. Visst, det är kanske inte mycket som förändrats i slutanändan men det finns en ändå en - om inte hoppfullhet - så en förnöjsamhet.
 
Dessutom finns det en twist i slutet och jag älskar oförutsedda slut!
 
Jag kan varmt rekommendera Mississippi. Den påminner mig lite om Steinbecks Öster om eden. Landskapsskildringarna, hatet och kärleken till jorden, det goda och onda i människan. Dessutom, om man är med i en bokcirkel så passar Mississipi extra bra - den har till och med frågor längst bak i boken just för det ändåmålet!
 
 

Kommentera inlägget här :