Titel: Ängelns lek
Orginaltitel: El juego del ángel
Författare: Carlos Ruiz Zafón
Utgivningsår: 2008
Handling: Den unga David Martín lever i 1920 - talets Barcelona, en mörk och våldsam stad. Martín är författare och håller precis på att göra sig ett namn på tidningen där han arbetar när han plötsligt får sparken. Desperat ingår han i ett kontrakt med två skumma typer, ett slavliknande avtal som nästan tar knäcken på honom. Den unga kvinnan han älskar är ofrånkomlig. När Martín dessutom blir dödligt sjuk ser hans dagar ut att vara räknade.
Så en dag, kliver en man fram ur mörkret och ger Martín ett erbjudande han inte kan motstå. För ofantligt mycket pengar och löfte om hälsan åter lovar Martín att skriva en bok åt förläggaren. Det ska bli en bok, olik alla andra, något världen aldrig skådat. Efter det nya avtalet ingått känner sig Martín bättre än någonsin och för sin nya förmögenhet köper han ett gammalt tornhus han alltid velat ha. Men drömhuset har en stank av förruttnelse över sig och förläggaren som gett honom uppdraget skrämmer Martín. Det är något över honom som inte riktigt verkar mänskligt .. Snart följer ett spår av död vartän förläggaren går och Martín börjar förstå att hans liv svävar i fara.
Kommentar: Ängelns lek är Carlos Ruiz Zafón andra roman och uppföljaren till Vindens skugga, superhiten som spred sig över hela världen. Det är en fristående bok som utspelar sig före Vindens skugga och några av karaktärerna från första boken rör sig i periferin i den andra - både bokhandlaren Sempere och hans son samt den underbara hjälpredan Barceló känns igen. Exakt hur alla karaktärer hänger ihop får man dock inte veta förrän på de sista sidorna.
Flera av elementen från Vindens skugga återfinns i Ängelns lek. Barcelona som kuliss. Våldet och ond bråd död. Besjälade böcker. De bortglömda böckernas gravkammare. En knivskarp klassgräns där bleka damer sitter olyckliga i privatpalats och unga, fattiga män i kyffen, trängtandes efter varandra. Olycklig kärlek.
Ruiz Zafón skriver verkligen underbart. I hans händer kommer Barcelona till liv. Det är en vacker och eländig stad och för mig som älskar Barcelona kan jag se varenda Ravalgränd och Pedralbesvilla framför mig. Tempot är högt och det är många namn som dyker upp och försvinner igen, många detaljer och små ledtrådar. Det är en mörk berättelse, själva sinnebilden för gotik.
Det enda negativa med Ängelns lek är att den är lite för gotisk. Ängelns lek är som en gammal katedral som är så rikligt utsmyckad att man nästan missar den uppenbara skönheten hos byggnaden. Dessutom upplever jag att Ruiz Zafón lägger ut flera trådar som han missar att knyta ihop på slutet. Jag känner en viss otillfredsställelse över några oklarheter. Men detta kan man leva med. Trots allt så är Ängelns lek en väldigt vacker och fängslande roman och en värdig uppföljare till Vindens skugga. Det är underbar kärleksförklaring till både Barcelona, böcker och skräckromantiken i stort