BÄTTRE BÖCKER

 

Handling: Det viktigaste för Okonkwo, en framstående medlem av sin stam, är att alltid vara stark. Han är känd som en karlakarl i byn men hans uppfattning om vad det innebär att vara man är både det som är hans lycka och fall. Till slut leder det till flera tragedier för Okonkwo och hans familj

 

När så de kristna kolonisatörerna kommer till Okonkwos by så blir det den definitiva början på slutet. Okonkwo kan inte anpassa sig till de nya tiderna och hans envishet blir så hans undergång

 

Kommentar: Allt går sönder är en mycket speciell bok. Den är skriven på femtiotalet av Chinua Achebe, Nigerias största författare, och den första att beskriva just det koloniala mötet mellan afrikaner och européer ur en icke-vits synvinkel. Att de flesta européer inte känner till den här afrikanska klassikern säger mycket om hur eurocentrisk vår litteraturkonsumtion är.

 

Achebe har ett säreget språk - det är många ordspråk - som skildrar den afrikanska muntliga berättartraditionen.

 

Jag ska säga att jag inte blev vansinnigt förtjust i Allt går sönder; jag tycker att det är mycket i handlingen som blir hängande i luften. Det är också svårt att känna ens en gnutta sympati för huvudkaraktären Okonkwo. Å andra sidan är hans situation - som offer för det patriarkala systemet - ganka ömkansvärd och träffande på det sätt att så många fortfarande är fast i steretypa könsrollsföreställningar. På det sättet känns boken både urgammal och tidlös

Titel: Rhett Butlers berättelse

Originaltitel: Rhett Butlers' people

Författare: Donald McCaig

Utgivningsår: 2008

 

Handling: I Rhett Butlers berättelse får vi uppleva en av världens största kärlekshistorier genom Rhett Butlers ögon och lära känna de människor som format hans liv; hans hårda far Langton Butler, hans bästa vän, den frigivna slaven, Tunis Bonneu och Belle Watling, den första kvinnan att vinna hans hjärta. Och såklart - den charmiga, hänsynslösa Scarlett O'Hara.

 

Kommentar: Borta med vinden är enligt mig tidernas bästa film - en klassiker som har allt; krig, kärlek och sorg. Jag läste för nåt år sen den fristående uppföljaren Scarlett där man får följa bokens (anti)hjältinna efter splittringen mellan henne och Rhett och det visade sig vara en bra bok. Därför har jag länge gått och spanat på just Rhett Butlers berättelse

 

Det jag gillade med boken var att få veta mer om de bifigurerna som i filmen bara skymtar förbi. Särskilt Belle Watling och hennes liv är fascinerande. Och alla de klassiska scenerna som man får se i filmen - det är hisnande att få återuppleva Rhetts och Scarletts möten genom ett annat perspektiv. Däremot kan jag tycka att Rhett är lite platt. I Scarlett är den största behållningen att Scarlett O'Hara utvecklas genom åren - Rhetts karaktär är mer statisk. Dessutom tycker jag att de båda huvudkaraktärernas kärlek är något mindre djup och himlastormande. Synd på en av historiens mest komplexa och intensiva relation någonsin.

 

 

Handling: 1974 försvinner en familj spårlöst under påsklunchen från den lilla ön Valö på västkusten. Det verkar som om familjen bara rest sig upp från bordet och gått. Den enda som finns kvar är den ettåriga dottern Ebba. Trots stora eftersökningar återfinns familjen aldrig.

 

Många år senare återkommer Ebba som vuxen kvinna till Valö. Tillsammans med sin man tänker de rusta upp familjens gamla hus, en föredetta barnkoloni som Ebbas pappa drev som en internatskola med militärisk diciplin. Ebba och hennes man har just förlorat sin son och hoppas att renoveringen ska kunna föra dom samman igen. Knappt har de hunnit börja innan de utsätts för ett mordförsök. Författaren Erika Falck och polisen patrik Hedström blir indragna i fallet och så småningom inser dom att en stor ondska från husets förflutna har hunnit ikapp de boende på Valö

 

Kommentar: Änglamakerskan är min första Läckbergroman, tro det eller ej. Camilla Läckberg är ju ändå en av landets mest framgångsrika deckarförfattare men jag har känt mig skeptiskt inställd och därför hållt mig undan. Och det visade sig att mina instinkter var rätt. Änglamakerskan är en högst ordinär historia. Den är inte jättedålig, lite småspännande ibland till och med. Men den är inte heller särskilt bra. Det är ingen nagelbitare direkt och språket är fullt med klyschor. Det som var mest intressant var tillbakablickarna där man får möta kvinnorna i Ebbas släkt. Där fanns det flera fascinerande karaktärer som jag hellre läste om än själva deckarhistorien. Kanske hade jag otur, kanske är det just Änglamakerskan som är ett bottennapp. Men jag tror ändå jag litar på min magkänsla i fortsättningen

 

Handling: Den blå rullgardinen är den första delen i Krusenstjernas romansvit Fröknarna von Pahlen. Boken handlar om elvaåriga Angela som blivit föräldralös. Först vill Angelas farbröders fruar Betty respektive Lilian ta hand om den lilla flickan. Men det blir istället Angelas faster, den ogifta unga kvinnan Petra som blir flickans förmyndare. Så kommer det sig att Angela växer upp på herrgården Eka i Småland kring förra sekelskiftet. Mellan Angela och Petra växer sig sakta men säkert ett djupt band fram samtidigt som man får följa hur Angela lämnar sin barndom bakom sig

 

Kommentar: Den blå rullgardingen är en känslig och fint tecknad historia om de varma men komplicerade relationerna i en släkt. Krusenstjerna bygger upp en enkel men ändå komplex bild av livet på Eka och de människor som bor där, hela tiden beskriva på ett ömt, detaljrikt sätt. Jag blev verkligen djupt tagen av hur författaren närmarde sig de olika karaktärerna. Dessutom är Den blå rullgardinen relativt lättillgänglig trots sin ansenliga ålder. Precis som språket i Doktor Glas så är det vackert och enkelt att förstå. Doktor Glas och Fröknarna von Pahlen - serien var dessutom båda riktiga skandalböcker på sin tid, något som är svårt att förstå idag. Jag ser framemot att få fortsatta följa Angelas och Petras liv!