Titel: Kunzelmann och Kunzelmann
Författare: Carl- Johan Vallgren
Utgivningsår: 2009
Handling: Joakim Kunzelmann lever ett destruktivt liv. Han dricker för mycket, träffar för många kvinnor och tycks inte kunna släppa in någon på livet. Dessutom är han skuldsatt upp över öronen. När Joakims pappa, Viktor Kunzelmann plötsligt avlider tycks det där med pengarna åtminstone kunna lösa sig. Kunzelmann den äldre var landets ledande tavelkonservator och äger en stor privatsamling fin konst. Men snart går det upp att fadern har levt ett dubbelliv och att han bär på en stor hemlighet som leder ända tillbaka till Nazityskland ..
Kommentar: Kunzelmann och Kunzelmann är den första boken ut i vår bokcirkel där man får följa far och sons historier. Särskilt bra tycker jag om Kunzelmann den äldres levnadshistoria. Boken utspelar sig nämligen ur två perspektiv, ett historiskt i Tyskland under kriget där Kunzelmanns öde är ett öde som vi inte fått lära oss särskilt mycket om i skolbänken. Det andra perspektivet är ett nutida, ett mer kritisk samhällsskildring av den ytliga, fåfänga samtiden som Joakim är en del av
Också språket skiljer sig mellan de två perspektiven. I den nutida är språket rappt, meningarna långa och Vallgren slår nästan knut på sig för att komma på slagfärdiga formuleringar. I det historiska är språket lugnare, mer fridfullt, vackrare egentligen. Men båda språken är viktiga för dom ger känslan av att man faktiskt följer två olika slags människors liv
Jag irriterade mig lite på slutet, det känns lite ihopslarvat, helt plötsligt löser sig allting på de sista tre sidorna. Men det är okej ändå.
Överlag, en bra början på bokcirkelns existens!