Nyss hemkommen från Barcelona, därav frånvaron här på bloggen. Barcelona är min favoritstad och det av många anledningar. När jag får "hemlängtan" så försöker jag läsa böcker om staden och favoriten är såklart Carlos Ruiz Safóns serie om De bortglömda böckernas gravkammare. Ängelns lek har jag ju redan tipsat om tidigare men under den här resan så läste jag faktiskt den första boken, Vindens skugga som knappast undgått någon. Vindens skugga är ju den första boken i serien men utspelar sig senare än Ängelns lek, på 40 - 50 - talet.
Jag har läst Vindens skugga i alla fall två gånger förut men då har jag varit så ivrig att jag bara slukade boken. Vid mitt trdje möte kunde jag kosta på mig att njuta mer av detaljerna och det underbara språket
En annan sak jag passade på att göra var att besöka några av de platser som omnämns i böckerna. Barcelona är ju både fonden och huvudkaraktären i Ruiz Safóns böcker och namedropping av olika gator och byggnader saknas det då rakt inte
Först ut är Plaza Reial, ett fantastiskt, helt kvadratiskt torg med vackra fasader och böljande palmer. Här finns privatpalatset som den exentriska Barceló och hans brorsdotter Clara bor i. Clara är ju den blinda skönheten som huvudpersonen Daniel blir kär i som ung pojke och som sedan krossar hans hjärta. Jag misstänker att många av de gamla paradvåningarna är avstyckade idag men man kan fortfarande känna en aura av flärd
Els quatre gats, De fyra katterna, är ett mycket känt café från 1800 - talet som hade sin förebild i Le chat noir i Frankrike. Det är ett bohemiskt konstnärscafé som ändrats mycket lite under tidens gång. Här hängde bla Picasso som sjuttonåring och man kan riktigt känna historien sitta i väggarna. Det är också Els quatre gats som är Daniels och hans pappas favorithak och det var också där som Daniels föräldrar en gång träffades. Caféet återkommer flera gånger i Vindens skugga
Bokhandeln Sempere och söner och tillika Daniels och hans pappas hem, ligger egentligen på Calle de Santa Anna. Där finns det dock ingen bokhandel men på granngatan Calle Canuda ligger det flera. Det här antikvariet sägs vara förebilden för bokhandelns i Vindens skugga och dom sägs också ha ett eget liten bokgravkammare. Bokhandeln luktade tungt av gamla böcker och var väldigt mysigt. Jag kunde riktigt se Fermín, den halvtokige och varmhjärtade assistenten/bokspionen, stå på en stege och damma. Någon hemlig gravkammare hittade jag dock aldrig
De två sista platserna, katedralen och Carrer del Bisbe har egentligen ingen tydlig koppling till Vindens skugga förutom att de är sådär härligt mörka och gotiska som man tänker sig att alla hus ska vara (och är!) i boken.
Alltså, om ni någon gång åker till Barcelona (vilket alla borde), passa på att läsa Vindens skugga medan ni är där - det är en magisk upplevelse