Titel: Paganinikontraktet
Författare: Lars Kepler
Utgivningsår: 2011
Handling: På en stor fritidsbåt, drivandes runt i Stockholms skärgård, hittas en ung kvinna död. Hennes lungor är fulla av vatten och obuktionen visar att hon drunknat - ändå finns inga spår av vatten på hennes kropp eller kläder. Hur drunknar man ombord på en flytande båt? Samtidigt, på en av Stockholms tjusigare addresser hittas en man hängande i en snara från taket. Men hur har han kommit dit? Rummet är tomt på möbler och det finns ingenting som mannen har kunnat klättra upp på för att nå till snaran
Det blir upp till kommissarie Joona Linna att ta sig an de båda fallen. Snart upptäcker han att det finns ett samband mellan de båda dödsfallen och en stor, internationell vapenaffär. Linna måste göra allt han kan för att hitta mördaren innan fler personer dör. Mördaren är nämligen inte klar än ..
Kommentar: Paganinikontraktet är Keplers uppföljare till succédebuten Hypnotisören - en bok som jag fullkomligt älskade. Den här boken är också bra, måhända inte riktigt lika vass som den förra, men ändå bra. Kepler skriver med stort flyt och texten fullkomligt flyger fram. Huvudkaraktären Jonna Linna är lika envis som vanligt och dessutom sympatisk. Befriande att läsa om en kommissarie som varken är medelålders, alkoholiserad eller har komplicerade relationer.
Handlingen är också intressant. Den sätter svensk vapenhandel i fokus, ett ämne som känns aktuellt och outforskat. Inte så konstigt kanske att jag tycker det - som masterstudent i Freds - och konfliktkunskap så är det kul att läsa att en av bokens karaktärer också är det.
Det är svårt att sätta fingret på varför Paganinikontraktet inte känns lika rafflande som Hypnotisören. Kanske är det för att Paganinikontraktet handlar mer om en kylig, cynisk men ändå rationell mördare medan det i Hypnotisören känns som att det kan gå lite hursomhelst. Jag skräms helt enkelt mer av en galen, psyksjuk mördare som dödar barn än en hitman som eliminerar människor som vet lite för mycket om diverse skumraskaffärer. Nåja, det där är säkert individuellt men jag upplevde Hypnotisören som mer av en rysare. Hursom, det ändrar inte det faktum att Paganinikontraktet är en mycket välskriven deckare och en solklart värdig uppföljare till Keplers debut.