BÄTTRE BÖCKER

 

Handling: Och solen har sin gång är Hemingways debutroman och handlar om den förlorade generationen, de unga män och kvinnor som efter första världskriget försökte hitta sin plats i livet igen. Bokens huvudperson är den unga amerikanen Jake som tillsammans med den livfulla engelskan Brett samt deras gäng av vänner som kommer och går. Det är ett rastlöst gäng, de dricker mycket, först i Paris bohemiska kvarter och sedan under några heta veckor under tjurrusningen i Pamplona. Hela tiden men känslan av att livet egentligen inte har någon mening

 

Kommentar: Jag älskade ju En fest för livet och kastade mig därefter på den berömda Och solen har sin gång. Tyvärr tycker jag att den senare bleknar lite i jämförelse med den förra. På många sätt påminner böckerna om varandra; unga människor som driver runt i tjugotalets Europa, mycket fest och alkohol och så Hemingways väldigt karaktäristiska språk. Men de briljanta, smått poetiska meningarna i En fest för livet blir istället till ett ändlöst fylleprat i Och solen har sin gång. Det kravlösa, bohemiska kringflackandet i Hemingways självbiografi känns bara sorgligt och ointressant när det är Jake och inte Ernest i huvudrollen. Och visst, det är väl lite det som är tanken. Jag förstår att det finns en parallel här mellan den förlorade generationen och dagens twenty - something som aldrig kommer hem från reseledarutbildningen på Aiya Napa eller som belånar sig till tänderna för att kunna dra till Stockholmsveckan i Båstad. Men det är faktiskt inte så himla kul att läsa om, kapitel in och kapitel ut. Om handligen är tradig så hjälper det inte ens om författaren är en ordkonstnär som Hemingway